lördag 12 oktober 2013

Glöm din dröm

Har sedan jag i januari började ta sertralin haft extremt mycket drömmar. Vad jag kan minnas så har jag drömt något mer eller mindre konstigt varje natt.

Jag skulle väl inte kalla det klassiska mardrömmar, men de är oftast obehagliga, inget jag vill uppleva igen.

I början kändes det förjävligt. Jag mådde skit, orkade inte med skolan eller vardagslivet, hade svårt att somna och till på köpet kände jag aldrig att jag sovit riktigt bra pga alla drömmar.
Jag testade flera olika mediciner för mina insomningssvårigheter, och till en början trodde jag att det var de som orsakade drömmarna. Så var dock inte fallet. Efter några månader då jag märkt att de olika sömnmedicinerna inte gjorde någon skillnad (och jag fått det lättare för att somna generellt) så slutade jag ta dom helt. Dock fortsatte mina drömmar.

Anledningen till att jag nu tog upp det här på bloggen efter 10 månader (och ett avbrott i bloggandet) är för att jag nu har haft extra extrema drömmar tre nätter i rad. De har varit konstiga, obehagliga, osammanhängande och de har fastnat i mitt huvud under dagen.
Jag har gått runt med en obehagskänsla som inte går att jaga bort eftersom jag varken vill eller kan riktigt förklara mina drömmar för någon.

Jag har också flera gånger under dessa månader känt fysisk smärta i mina drömmar. Det är inte så trevligt att vakna med fantomsmärtor i form av ett stort skrapsår på vaden efter att jag cyklat omkull i en nedförsbacke, i min dröm.

Jag saknar tiden då mina nätter var lugna.
Då jag kunde vakna utan att minnas vad som pågått i min hjärna under natten.
Då jag bara ibland hade någon vanlig dröm, och väldigt sällan en obehaglig eller skrämmande.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar